tiptoeintotwilight

Stockholm är en ganska stor stad, speciellt om man kommer från lilla katrineholm via lilla kristinehamn. Chansen att man stöter på någon man känner första kvällen man går ut är väl inte jättestor. Kan ju inte skryta med att jag känner alltför många människor här än... och så står han plötsligt där framför mig. Inne på lilla trädgårn' massa folk sent på kvällen så står han där. The one and only Ale..och min lycka var gjord! Hur stor är chansen? Den är snudd på obefintlig. Lever fortfarande på den kvällen. Kärlek!

Efter att ha jobbat ett par dagar på restaurant Miyabi känner jag mig nu riktigt hemma bland maki, gari and other japanese mumble jumble. Jag börjar bli lite säkrare, lite snabbare och (tror jag) lite mer uppskattad av min mycket kritiske chef.

Jag och Jejja har fått låna Kattens lägenhet över sommaren. Den är underbart mysig och läget är perfekt! Enda nackdelen är väl att vi bor i dyraste kommunen i sthlm och måste ta bussen för att handla mat som inte kostar skjortan. Jag brukade älska hemköp när jag pluggade i norrköping. Den romansen är officiellt över, bara så att alla har fått det fullomligt klart för sig. Men bussturer kan jag leva med. Speciellt när jag har en underbar pojke som skämmer bort mig. Sara fick tokfina sandaletter (låter så jävla fjolligt men pojken insisterar på att det heter så..) av honom i veckan.

Det måste vara något så fruktansvärt varmt för vissa typer av människor under sommarhalvåret. Jag talar om den gruppen människor som vistas inomhus fram till klockan 22-23 på kvällen, dricker rödvin ur riktiga glas i parker nattetid samt får en kick av att myggorna biter dem i nacken... Det måste även vara den gruppen människor som växer snabbast i och med den senaste tidens huggtandsmani. Jag var inne i Akademibokhandeln igår och spanade böcker sådär för skojs skull. Det kändes som vart jag än vände mig var det vampyrer i bokhyllorna. Till och med favvoserien True Blood har fått bli bok. Vilket i och för sig är störtlöjligt om jag får säga min mening. Det ska bli intressant hur mycket det hinner eskalera innan solen går upp för alla vampyrer i serier, böcker och filmer. POFF! och de dör.. om de inte är cullens förstås.. då glittrar de lite fint. Sparkle!

När för mycket händer.. så kan jag väl sammanfatta de senaste två veckorna. Jag har tvingats lämna min underbara klass, saknar dem till döds just nu. Känner mig så vilsen utan min extrafamilj som kan lyfta mig som inga andra kan. Ni kommer alltid finnas i mitt hjärta!

Den sista veckan i skolan var fylld med kärlek, vad kunde man annars förvänta sig? ♥Trädgårdsdansande i äppelträdgården på tisdagen, det var spännande. Är det någon som någonsin stött på en plan, icke-gropig, välklippt gräsmatta? En golfgreen räknas inte! Vi försökte snurra, rulla på marken och hoppa i uppförsbacke. Roligt och jag fick gåshud(eller allergisk reaktion av gräset).. ♥En sjuk Bells och panik på akuten.. jisses tösen gör aldrig sådär emot mig igen! ♥Idyll i Karlskoga med grillparty, pyssel, mygg och filmfestival. Den efterlängtade dokumentären om vårat år på KPS visades av den eminenta regissören Lovisa. En dryg timme kärlek. Och så fruktansvärt rolig!! ♥Kärlekshistoria på elevhemmet. Let's face it.. jag och Bankiboy är jordens bästa ihopfösare :p ♥ Middag på Persås med utdelande av presenter och böcker. Brutal skrattfest på soffan mellan mig och miss Canada. Hål! Senare håller samma Miss Canadas ett tal, en kärleksförklaring som får allas tårkanaler att öppna sig. Slutet är alltför nära. ♥Klapplekar till Idas Sommarvisa och tårar i äppelparken. ♥Balkonghäng med Saror och Banki..


Jag sitter i lägenheten i Danderyd, ensam lite mer än en timme till innan jejja kommer hem från jobbet. Jag ska jobba första passet på torsdag sen vet jag nästan hur sommaren ser ut. Vad jag gör i höst har jag ingen aning om.. Men att jag kom in på förberedande på Iwanson känns iaf som en liten seger. Även om jag inte tänker flytta till Tyskland för kvällskurser så känns mitt dansande inte helt hopplöst.