tiptoeintotwilight

Att läsa gamla dagboksinlägg.. tjoho vad det kan göra ont. Men det värsta är att jag ser hur många gånger jag lovat mig själv saker..som jag sedan inte hållit. Det värsta är nog att jag gång på gång på gång lovat mig själv att ALDRIG mer. Aldrig någonsin mer. Det gör så ont med tanke på att jag tillåtit det ske efter det. Det är nog inte så konstigt att jag har svårt att tillåta mig själv falla helt och hållet. Har ju trots allt lovat mig själv att inte göra det. Med tanke på att aldrig mer är en solklar komponent i min framtid så kan jag väl lugnt säga att jag har svikit mig själv. Förlåt Sara.

De jobbigaste veckorna i mitt liv.. så kan jag väl sammanfatta förra veckan och de två som följer. Auditions, nekanden, resor och de sista veckorna med min underbara klass. Men nej, jag kommer inte sluta om två veckor, vi pratar inte om det, det kommer inte att ske! Mina älskade dansare! För övrigt har min lärare värmlands snyggaste hus komplett med inomhuspool och biosalong..i vilken vi kollade avatar igår kväll. Maxat!

Är så lagom mör i kroppen och huvudet vill trilla av och rulla vidare till någon person som är lite snällare emot det. Men jag mår bra och det är väl det som är huvudsaken..haha, så jag fick till det nu då.

Solot blev klart idag så jag är oerhört stolt över mig själv, lite tjatigt mot slutet kanske men vafan! Det är klart och jag är nöjd. Allt jag behöver nu är två fotoramar,papper och spritpenna. Vad solot handlar om kommer två förstå med en gång, resten kanske inte förstår hela historien bakom det men jag hoppas att känslan går fram. Om en vecka är det soloföreställning!

Nu ska jag försöka skriva i bankiboys bok.. så himla svårt, jag menar..vad har vi två inte gjort under detta år? Lär ju få skrivkramp innan jag är klar! Bäst att börja med en gång.

Kaffe Cigaretter Kaffe Cigaretter Kaffe Cigaretter Kaffe Cigaretter

Martyrer och skamlösa kvinnor…

Kommer lukten av hårspray någonsin få mig att tänka på någon annan än dig?

Mina dansare, så jag älskar er! Underbar kväll med nästan alla dansare och den otroliga johan glans! Ms. Canada tyckte inte att vårat val av "film" var så speciellt bra eftersom det inte fanns nån text. Skånska för en som håller på att lära sig svenska kanske inte är det lättaste. Men trots alla Glans sköna repliker kom kvällens hjärtligaste skratt ur en konversation mellan helsvenska Lott och ms. Canada. Det börjar med "Tösapåg" alla skrattar sen... Det är ok Annica, jag förstår inte heller. På vilket ms. Canada med ett skratt svarar Men jag förstår!

Tack för ikväll mina töser!
och tack för igår banki boy!
♥Confessions and bad music♥

Kroppen mår fortfarande skit av någon anledning. Kanske ska ta ett allergitest och kolla upp mina matvanor så jag får någon ordning på det här. Så ingen skola idag, vilket självklart gör att jag känner mig hur slö som helst och får lite smått panik över att inte få träna.

Efter en dag märker du skillnad
Efter två dagar, din tränare
Efter tre dagar, publiken

Snart är det dags för auditions och framtid. Det är ju minst sagt ångestframkallande. Men om jag väljer att inte få panik och istället fokuserar på att jag snart har en plan för framtiden så kanske jag kan lugna ner mig lite grann i alla fall. Nä.. är bara alltför mycket som snurrar runt i skallen just nu. Karma främst. Om karma existerar, then I'm screwed. Har fuckat upp alldeles för mycket under min korta livstid. Jag har gjort människor illa, tagit en hel drös med dåliga beslut och brottats med uniformer och reformer. Det är egentligen helt otroligt att jag kan vara där jag är idag.. Men det är inte utan ärr. Jag har blivit en hemsk människa på vägen. Det var länge sedan jag kände att jag brydde mig om någon. Är alldeles för arg. Men dock så oerhört plikttrogen att jag blir vänlig där jag måste och tur är väl det. Borde tänka som Belle.. borde lobotomera mig.

Det kliar i själen.. det är hemskt. En ganska bekant känsla, och då menar jag inte på det bra sättet. Just nu borde jag skapa, men kommer inte in på skolan och mitt hem är för trångt för att dansa i. I'm bigger than my body gives me credit for.. Det är en smula panikslaget. För att vara mild. Som om själen är förbrukad och vill flyga iväg. Jag missbrukade den och nu är det försent. Snart kan det vara försent för mycket. Att bli dansare, att bli lycklig, att bli saknad, att bli åtrådd... Vem vill ha en flicka utan själ? Låt min kropp domna bort och mitt hjärta sluta slå så kunde jag joina the Cullens...

Det fanns en gång i tiden då jag sa till varje person jag träffade att jag skulle krossa deras hjärtan. Att jag var ett svart hål i rörelse som förstörde allt i sin väg. Allt i ett desperat försök att behålla min ensamhet. Men just nu..just nu skulle jag göra vad som helst för sällskap.