tiptoeintotwilight

Min mor är ganska klantig. Hon har franför allt en otrolig förmåga att snubbla på sina egna fötter. Hon har för att ta ett exempel rasat ner i diket i djulö allé.. I normala fall hinner hon hämta upp balansen så pass mycket att hon på sin höjd stuckar en fot. Igår var hon inte så lycklig. Vi var i norrköping för att julhandla. Hittade lite smått och gott och vi var alla på gott humör när vi gick mot bilen. Tills jag frågar mamma om hon tog påsen från apoteket. Mamma börjar rota omkring i alla påsar och släpper då koncentrationen kring hennes fötter. Det tar ungefär 10 sekunder... PANG! mamma faller handlöst mot marken med julkassa farandes åt alla de håll. Idag hoppar hon på kryckor. Jag vet att detta nu kommer låta jättehemskt, men jag och sis skrattade så vi höll på att dö nästan hela bilfärden hem. Men mamma skrattade också, och knät är inte illa skadat. Bara svullet och ömt.

Har ikväll även spanat in "Woodstock 1969" på svt2. Härliga bilder från en tid då livet var flower power och var och varannan person rökte på och knullade i skogen när de fick chansen. Mest fashinerande var nog att så mycket folk är så lugna. Det var ingen trängsel upp emot kravallstängslet och inga slagsmål. Bara peace, love and understanding. Onödig fakta: på pappas tid fanns i nynäs en festival som hette lövstock. Där har far spelat med sitt band Stormvarning, de ni!