tiptoeintotwilight

Nu jävlar går det framåt. Dansar som aldrig förr. Kreativiteten är på topp. Jag kan flyga, jag är inte rädd! Trippar lite tå och det går bättre och bättre. Är stolt över mig själv. Särskilt när jag har träningsvärk i vänstra skinkan samt framsidan av fötterna. Den du!

Pappa får rycket på våran dator.. Vilken välsignelse det vore om han insåg att han INTE kan datorer och slutade upp med sina försök att fixa till den. Det blir bara värre. Upptäckte en ganska intressans buckla i datorn igår.. den hade formen av en knytnäve, ganska mycket större än min. Skojar inte. Pappa gick en rond mot våran stackars dator. Den arbetar dock inte snabbare för det pappa lilla..

Jag har rensat min garderob. Jag är en sån människa som har väldigt svårt att skiljas från saker. Är en riktig samlare. Men för ett tag sen insåg jag att det inte håller längre. Min garderob såg ut som ett katastrof område. Det var ganska kul ändå, att gå igenom alla lådor. Se alla små perioder jag gått igenom i klädväg. Mer än en gång tittade jag på plagget framför mig och undrade vad faan jag tänkte med? Så nu består min garderob bara av saker jag använder, dvs 90% danskläder och lite klänningar.

Igår (efter attt ha dansat i ett par timmar) hamnade vi utanför mc för lite glass och vatten. Vi fick sällskap av F som nyligen haft halsfluss, så jag frågar om han fortfarande äter pencilin varpå denna lilla ordväxling mellan mina två vänner ledde till lite missförstånd och skratt:
1: Varför äter du pencilin?
2: Klamydia, gonorré..
1: Va?!
2: Nej.. halsfluss.
1: Aha.. Det har jag aldrig haft.
2: Vadå? Klamydia?
1: Nej, halsfluss... Alltså nej!!

Jag har haft The Wiz musiken på huvudet i två dagar nu.. Blir lite småtokig tror jag.. "..kommer och tar dig"


                                           foto: Sofia Paunovics [MF-Foto]

Jag vaknade med saknad i kroppen. Den där tomma ihåliga känslan. Varför? I don't know.. obehagligt var det iaf. Jag kände bara i hela kroppen att det var inte en bra dag. Försökte somna om, men tomheten var lite för överväldigande. Jag behövde få tankarna på något annat. Som frukost till exempel..

Det viktigaste målet på dagen. Som tyvärr oftast slutar med bara en knäckemacka och en kopp te. Jag minns en tid då jag åt vansinnigt nyttig och bra frukost. Fullkornsflingor, mackor, apelsinjuice, frukt... Hur faan hann jag med det? Hur orkade jag? Det tar ju mer energi att fixa fram allt det där än jag får i mig av att äta det! Ok.. det stämmer inte riktigt men det känns så tungt på nått sätt.. tycker inte om att äta frukost. Just det där att äta själv känns ganska tråkigt. Om någon äter megafrukost ihop med mig kan det rent av vara mysigt. Men finns det någon? Nepp.

Men Elin finns och det är bra. Idag lärde hon mig locka.. dansen that is. Jag är inte streetdansare någonstans men det där var fan skitkul! Ett väldigt produktivt kvällspass om jag får säga det. Var riktigt trött när jag kom hem. Men idag var jag duktig och strechade medans jag kollade på slutet av Cinderella Man. Riktig nagelbitare där på slutet för mig som inte kan historien. Den var fin. Tycka om. Så för att summera dagen.. den blev bra. Även om morgonen inte var värd att stiga upp för så blev kvällen fin. Nu hoppas jag bara på att natten blir lugn så jag får vakna med harmoni i kroppen imorgon bitti..

Ok.. Jag blir mer och mer övertygad om det faktum att alkohol bör klassas som en drog... en substans som får människor att tappa kontrollen, råka illa ut och bete sig fruktansvärt korkat. Vansinnigt korkat. Jag står mitt inne på krogen och ser mig omkring. Människor snubblar, rent av faller. Något har lagt sig som en dimma över deras ögon. De ser, men ändå inte. När du tittar dem i ögonen är det som om någon kämpar sig upp igenom dimman sen kommer den höga falsett rösten HEEEEJJ!!!!! åh jisses..

Men.. vad som stör mig ännu mer är att jag är en av dem. Även om jag nu för tiden ser till att aldrig dricka tillräckligt för att falla ner i dimman. Men likt förbannat är jag en av dessa korkade individer. Vi sänker vårat iq och självbevarelsedrift hela vägen ner till neandertalare. It makes me sick! Ändå står vi där.. helg efter helg och förnekar det vi borde lärt oss bara för att kunna gå ut och göra samma sak om och om igen. Hur många har inte gjort saker man ångrat på fyllan? Jag gör nog något varje gång.. berättar saker jag egentligen inte vill, saker om mig själv. Men jag kan ju trösta mig med att inte en jävel bryr sig tillräckligt mycket för att minnas det någon säger på fyllan. Vi blir egoister som jagar ruset. Ruset av alkohol, uppmärksamhet, samhörighet och sex.. Konceptet: köp en drink till flicka, flicka följer med hem.. typ. Därför tar inte jag emot alkohol på krogen av folk jag inte känner. Vill helt enkelt inte göra någon besviken. Mina dagar som kringflackande madrass är för länge sedan över.

Så.. dagens klyscha. Varannan vatten människor!
        dagens sanning. Elin mår bajs

Arto Paasilinna är nog besatt av döden.. Med titlar som "Hoppsan, jag är död", "Uppdrag:Skyddsängel" och  "Kollektivt självmord" (bara för att nämna några) kan Paasilinna kanske verka som en mörk och dyster prick. Men denna finska författare är en utav få som kan få mig att skratta högt genom att läsa en bok. De är UNDERBARA!! Läs dom!

Mina två älskade vänner från stora staden var här imorse i 40 min innan de for vidare mot oslo och nya äventyr. Jag hade verkligen saknat de där två galningarna. Jag känner mig alltid glad i deras sällskap, trygg. De känner mig innifrån och ut, vet allt, precis allt. Även all skit som jag gjort, men det gör mig inget. För i deras ögon är jag fortfarande Sara Cecilia.. men eller utan brister. Jag älskar.

När vi är inne på ämnet kärlek.. jag är så fruktansvärt rädd. Vårat lilla farewell närmar sig med stormsteg. Jag VET att det blir bättre när vi är i två olika städer i olika delar av landet. Men ibland smyger de där tankarna fram.. jag önskar att det kunde vara som förut, så som det aldrig blir igen. Men då skakar jag lite på huvudet, tar tag i förnuftet igen och är tacksam över det lilla jag har. Att vi är vänner, vi kan prata utan att skrika.. vi kan leva i symbios.. i alla fall som vänner.

*knackar fyra gånger i bordet för dig

Vargar, noshörningar, elefanter, delfiner och nostalgi. Idag besöktes Kålmården. Först åkte vi fel på vägen dit (och på vägen hem) sen fick vi lotsa en familj till ett hundpensionat. De hade nämligen missat att man inte får ta med hundar in i parken och hade med sig sina två 9 veckors valpar.. Jag tror det löste sig.

Jag har aldrig sett vargarna förut! De är ju så magiskt vackra. Något så djupt djuriskt över dem.. Jag älskar vargar. Och tigrar.. mycket fina bilder blev det på tigrarna. De har nog nästan jordens vackraste päls.. Och fåglarna! Fågelshowen har jag underskattat.. rejält. Jag menar.. fåglar.. De är ju inte direkt fruktansvärt roliga och titta på eller hur? Men satan i gatan vad de var häftiga så där up close. Gamar har en sju helvetes vingbredd för dom som inte vet. En jävla massa "ass-pics" , skratt, jobbiga backar och vattenstänk senare var vi på väg hem.

Väl hemma gick vi på bio och såg pojken Potter bekämpa diverse tonårsproblem. Ja men ni vet, magi, döda vänner, dödshot och annat tjafs.. Den var bra.. över förväntan. Kanske för att jag inte hade några förväntningar. Så det är mitt tips: Se den utan förväntningar. Den blir bättre så.
(Jag vet vart min mamma skrek av överaskning och vart hon skrattade högts av alla!)

eurfori
domningar i läppar och kinder
snurrigt ibland
torr i munnen?
= Sara har legat på spikmatta i dryga timmen och är nu en bättre människa(bullshit) Men jag mår bra iaf. Trots att det sticker lite i min för tillfället deformerade rygg.

Här sitter jag och lyssnar på Kenneth & the knutters.. don't aks me why! Kan ha att göra med sällskapet.. Idag är en sån där fin sommardag när man borde vara ute. Så jag var ute, en stund, på stan. Träffade lite folk som druckit för mycket kaffe och som borde prova att stänga ögonen nån gång ibland.

Ikväll blir det mat, pool och sällskap med mina små älskade musikare. Sessan, Katten, Tingeling men bara halva piff&puff kommer. Den andra halvan hade tydligen bättre saker för sig.

"Så länge vi båda andas" måste jag ta upp. Jag vet inte om jag tycker att den är bra, jag tror inte det. Mest att jag är nyfiken och fastnar. Men språket är lite för barnsligt och faktum är att intrigen är för mycket den här gången. Detta jävla gullande klarar jag knappt av. Jag är en kärlekstörstande idiot och allt jag vill ha är närhet. Så då blir kärlek i bokform (speciellt när den är så där äckligt perfect) lite irriterande. Ändå höll den jävla boken mig vaken till kl 3 imorse..




mina älskade musikare <3