Then you better start swimmin' or you'll sink like a stone..
Söndagen den 16:e april 2006
När musiken föddes på gatorna och i mörka pubar i greenwich village i New York. Då musiken handlade om folket och inte om kroppsfixering. Då musiker kunde stå ensamma på scen med en akustisk gitarr och sjunga politiska texter och om frihet. På den tiden då scenshower var överskattade. Då utseendet inte spelade någon roll..
Everybody’s having them dreams.
Everybody sees themselves walkin’ around with no one else.
Half of the people can be part right all of the time,
Some of the people can be all right part of the time.
But all the people can’t be all right all the time
I think Abraham Lincoln said that.
”I’ll let you be in my dreams if I can be in yours,”
I said that.
...Bob Dylan
När människor samlades på times square och sjöng och spelade. Då en kommunist kändes igen genom att han ”hade långt hår och bar på en gitarr”. På den gamla goda tiden då bara de bästa överlevde. Folkmusiken.
Idag hör jag dagligen musik som rent ut sagt plågar mina öron och min själ. Musik helt utan mening mer än att tjäna pengar och att kvinnor ska få exponera sina kroppar så mycket som möjligt under en 3 minuters video.
Så kalla mig bitter och konservativ men jag längtar tillbaka till ”den gamla goda tiden” då musik var något svårt och meningsfullt och inte något lallande på mtv.
the one and only
