tiptoeintotwilight -

An optimist stays up until midnight to see the new year in. A pessimist stays up to make sure the old year leaves.

Mormor var hemma i två dagar. Idag är hon inne på sjukhus igen. Ett jävla farande fram och tillbaka. Min stackars mor kommer gå in i väggen snart. Hoppas det löser sig innan jag måste återvända till livet i storstan.

Årlig promenix med jycken såhär på nyårsdagens morgon. Han är en smula skotträdd..skakar och vägrar gå ut så fort det blir mörkt på nyårsafton. Därför tar vi varje år en sväng till Ramsjöhult där han får springa av sig i några timmar. Far, Jejja och jag beger oss ut med bil, fast vi kommer inte så långt innan vi möts av vägbommar och en "STOPP, obehöriga äga ej tillträde! skylt. Vi kunde självklart inte fortsätta..men bil. Så vi klev ut, traskade förbi skylten och fortsatte till fots. Det är ungefär 3 km ut till Ramsjöhult från bommarna och ganska snart visar det sig att vi inte kommer kunna ta oss hela vägen ut. Det byggs en jäfla massa kring khåla just nu. Bland annat en genomfartsled. Det är delar av den arbetsplatsen vi snubblar in på. Vägen till stugorna är borta. Men skam den som ger sig! Vi klättrar över en snövall och pölsar genom lite mer än en halvmeter orörd snö tills vi hamnar på någon slags väg. Plogad? Åh nej, icke! Hunden är eld och lågor. Vi fortsatte en bit till innan vi gav upp och begav oss hemåt igen. Nu väntar lunch och tour de ski med far och jejja. Mys.

2010-12-31 @ 13:11:21 Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

There's no point in being grown up if you can't be childish sometimes

Julhelgen hemma hos oss brukar följa ett osvikligt mönster. Du kan förmodligen klocka alla dagens event. Dagen börjar alltid med gemensam frukost med risgrynsgröt (varav Sara äter en matsked, det är ju trots allt jul) medan vi väntar på att någon ska bita i mandeln och få en julönskning. I år fick jag mandeln. Främst eftersom den låg kvar när alla andra tagit och jag aldrig kan få den då jag äter så lite. Alltså fick jag "sympatimandeln" i år. Men min önskan slog inte in. Den hänger fortfarande lite i luften och är den främsta anledningen till att årets julafton blev ganska så markant avvikande från tidigare år. Mormor var inte där. Hon har legat på sjukhus från förra måndagen och har fortfarande inte fått komma hem. Idag sätter hon in en pacemaker. Jag önskar att hon kommer hem snart.

Jag borde vara ett bortskämt barn. Jag borde vara en sån unge som förväntar sig att få allt vad hon vill ha. För att jag har nästan alltid fått osmakligt mycket julklappar. Men som genom ett under är jag inte en hemsk människa. Mina föräldrar har uppenbarligen gjort ett bra jobb. Jag älskar min mor och min far, de är mina hjältar.

I julklapp fick jag och min käre sambo så mycket fint att jag nästan grät varje gång jag försiktigt avlägsnade pappret från paketen. Jag är en lycklig loppa, i alla fall materiellt sett. Men mormor är fortfarande inte hemma. Så helt lycklig kan jag inte vara.

2010-12-28 @ 19:45:50 Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mother, tell your children not to walk my way

Jag har på tok för mycket kläder...verkligen. Har under senaste timmen febrilt försökt trycka ner så mycket som möjligt i två enomra plastkassar. Fortfarande är hälften kvar tror jag. Poängen var iaf att lämna lite plats till katten som kommer tillbaka under mellandagarna. Det lyckades jag med. Stolt.

Har även försökt packa en vettig Kristinehamnsväska. Gick inte heller jättebra. Jag är inte på rätt humör. Vill mest bara ligga jävligt still idag, vilket jag har gjort. Men inte tillräckligt. Jag borde diska. När Rodi kommer hem ska vi iväg och handla är det tänkt. Kommer det gå bra? Nej.

Snart är det jul.

2010-12-18 @ 18:26:01 Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Pride is a powerful narcotic, but it doesn't do much for the auto-immune system

Jag har lovat...

Ett halvår på Balettakademien är till ända. Ett halvår av att ha blivit satta i andra rummet, blivit nedvärderad av såväl andra elever som rektor, av armhävningar som aldrig verkade ta slut.. Men jag är glad att jag gör det här. Har ALLTID velat gå på ackis, så jag hade med all säkerhet ångrat mig ifall jag tackat nej. Så jag är väl nöjd antar jag. Det är ju inte så att jag vantrivs, inte alls, jag är mest bara likgiltigt nöjd..?

På söndag är det den tredje advent. Jag har ingen julkänsla överhuvudtaget. Blir så när man bor ihop med någon som verkar hata allt som har med julen att göra. Jag har fått lyssna på julmusik vid ett tillfälle..när jag slog in paket. Även ett till mig själv från min sambo. Men jag är int bitter.

För några veckor sedan hände något som jag lovade mig själv att jag skulle blogga om. Sen glömde jag av det.. men nu tänker jag berätta för er om en händelse som gjorde mig så jävla arg. Jag ville efter det ta mitt pick och pack och flytta ut i ingenstans och slippa mänskligheten.. Here it goes; En väääldigt gammal liten tant är och handlar på ica. Hon står två personer framför mig i kön. Hon verkar nästan nervös över att vara ute och handla när det är så mycket folk. När hon står och packar sina varor ser jag att hon har glömt att ta sina mynt, det ser kvinnan framför mig också och den kvinnan TAR tantens mynt! Bara sådär. Stoppar ner dem i hennes egen plånbok och går. Jag blev så arg att jag blev lite handelsförlamad. Stod mest och stirrade på henne och den stackars lilla tanten. Kvinnan springer dessutom ut från ica. Tanten står fortfarande och packar varor. WTF?!?! Vart är världen på väg?

Idag tänker jag rekommendera Naiv. Super. av Erland Loe. Boken handlar förvisso om en norrman, men den är helt ok ändå. Sen tycker jag även att man ska lyssna på Dum av dig, Daniel Adams-Ray, blunda och låta sig fyllas av någon slags värme, som direktimporterad från Kenya. Dessutom!! General Nitwit...där har ni grejjor. Lyssna, lär och dyk upp på deras spelningar. Annars kommer lilla tösen här att dropkicka er i nacken.

http://www.myspace.com/generalnitwit

och inlägget tillägnas mr.Rockstar samt tanten på ica

2010-12-17 @ 17:45:56 Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()