We are the people our parents warned us about.

Måndag 21/2

Med inställda tåg pga snön är det idag osäkert om jag kommer att komma iväg till skolan imorgon. Om jag kommer iväg så blir jag med all säkerhet försenad. Ska bli väldigt intressant att se hur detta utvecklas.

Inga medaljer i OS idag. En ganska lam dag med chanser på diverse håll men inget tillräckligt. Idag har jag mest skrattat åt kommentarer och min far och jejjas dumma påhitt kring hur man kan förhindra fusk i olika sporter. Far anser nämligen att det är ”fusk” att slå ner slalompinnarna som åkare gör idag. Han tycker att man ska runda dem. Hans förslag var att elektrifiera slalomportarna. Slår dom emot får dem ett par volt genom kroppen. Det är även fars förslag för att förhindra fusk inom gång. Som för övrigt enligt honom är en helt onödig sport..”Som att tävla i vem som kan viska högst”. Han tycker att de ska få elchocker om de inte har en fot i marken. Jejjas förslag för att förhindra slalomåkarnas genvägar var att gjuta portarna i betong…

Han åker som ett skållat troll.

I afrika är ett andra kylskåp inte helt nödvändigt.

Jag kom inte iväg till skolan på måndagen. Varenda avgång från sthlm till karlstad var inställt. Så det blev till att stanna hemma en extra dag. Blev inte alltför illa då mor hade namnsdag med obligatorisk fika på kvällen. Mums! Även tisdagen blev det lite tricky att ta sig till skolan, men jag lyckades. Dock blev jag jääävligt sen.

I onsdags fyllde Jenny 30 vilket vi dansare firade med en Jenny tribute dans. En tårögd Jenny bjöd på fika senare under dagen. Passade dessutom på att få mitt hår klippt inför lovet. Så igår kväll blev det mys på elevhemmet. När jag kom hem hann jag se sista sista på herrarnas stafett. Guld, för de som inte vet. Yey!!

Så till idag då. Riktigt bra lektioner idag. Jag har skrattat fram mina inre magmuskler. Läxa till mig själv under lovet är (förutom att hålla igång kondis och fötter) är att kolla på minst en komedi om dagen och bara ligga på golvet och skratta samtidigt som jag gör diverse magövningar. Jävlar så det känns vill jag lova! På eftermiddagen kom Carina och hjälpte oss med projektet och det känns så stabilt och så bra. I am happy, oh so happy.. Men trots en underbar dag finns ett problem. Ett problem som hänger över mig som ett snötyngt tak som bara väntar på att rasa in över mig. Problemet heter sj.. Jag har ingen aning om huruvida jag överhuvudtaget kommer kunna ta mig till Katrineholm imorgon. Det enda jag kan göra egentligen är att traska ner kring 14.00 imorgon och hoppas på det bästa. Känns oroväckande...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0