tiptoeintotwilight

Turnén är avklarad med toppen och botten resultat. Huvudsaken är väl att vi överlevde bilresan fram och tillbaka till växjö via katrineholm utan att slå ihjäl varandra. Fast Erik var nog farligt nära vid ett antal tillfällen. Under schlagerdunket vid 22 tiden på kvällen hördes ett mummel från baksätet att det måste finnas fler än nio cirklar.. av vad? undrade flickorna i framsätet..Helvetet.. Ok! Lite senare drar Frida igång Drömhus, fran baksätet: Hav förbarmande!

Onsdag
I Katrineholm fick mina dansare panik  över bristen på yta vilket senare skulle visa sig vara en utav de bättre lokalerna under turnén. Vi fick massa positiv kritik av såväl dansare, teaterfolk och vanliga dödliga. Syster kläckte ur sig att det blir mer modernt och mer oförståeligt för varje gång hon ser mig dansa.

Vi åkte vidare från katrineholm direkt efter föreställningen. Dock blev vi ca halvtimmen försenade vilket ledde till att vi redan när vi satte oss i bilen visste vi att extremt lite sömn stod på schemat.. Även på denna sträcka visade F vilken liten djävul hon kan vara när hon smyger igång Dare (slutnumret till projektet) varpå Banke som legat och sovit vaknar och skriker "NEJ!" och resten av oss i panik försöker på tag på ipoden och fm-sändaren... Efter ett par timmar i bil med övertrötta flickor var vi framme i växjö där vi fick té och mackor halv ett på natten. F tappade en bit paprika från sin macka och karin börjar asgarva samtidigt som hon gråter och säger "det där är inte kul!"

Torsdag
Kl.05.15 följande morgon ringer alarmen för grupp Metro, vi stiger upp och möts av en hotellfrukost. Mums, tack till ellis mamma<3 Extremt trötta men vid gott mod åker vi in till växjö för att ha föreställning. Vi visste att vi skulle vara på en scen med fast rekvisita, dock hade vi inte räknat med att den skulle ta upp två tredjedelar av scenen.. Under denna hemska föreställning gick nog det mesta åt skogen. F var så trött att hon inte kom hela vägen över i kullerbyttan utan hamnade på sidan på något jävla vänster. När vi två i slutnumret sen sitter rygg mot rygg och ska trycka oss upp så går det inte. Hon har i efterhand berättat att hon tänkte "det här kommer inte att gå, jag reser mig själv istället". Så när jag försöker trycka emot har jag först inget motstånd, sen är hon halvvägs uppe. I samma nummer tappade vi bort två 8or.. de gick upp i rök. Först tänkte vi att vi nog var lite tidiga.. nej, vi var jättesena. Jag blev uppriktigt sagt förvånad när sticket började.. Efter den föreställningen tog vi ett kollektivt beslut att den föreställningen hade aldrig inträffat..

Vi var hemma i Kristinehamn vid 17 tiden på torsdag eftrmiddag. Jag och Kay var tvugna att åka och handla..dum idé. Vi stod inne på coop som två yra höns och kunde inte sluta skratta. När jag äntligen var hemma hos mig igen somnade jag inom två timmar och sov ända tills...

Fredag
..alarmet ringde 05.00 dagen därpå. Då var det dags att åka till FUGIK i Karlstad för det sista stoppet på turnén. Den absolut bästa föreställningen blev där. I alla fall för mig. Efteråt provade jag och erik om vi kunde höja dödslyftet vilket gick strålande. Christina kommer bli en helt annan föreställning än det våran klass fick se för en vecka sen. Vi har höjt nivån kopiöst mycket på bara en vecka.

På kvällen var det dags för återförening/turnéfest med buffé, kramar och sjukt mycket skratt. Alla hade fått i uppgift att tänka ut lite underhållning. Det blev dikter, filmvisning och frågetävlingar. Det sistnämnda gick ut på att alla vi elever fick skriva två frågor/påståenden om någon/något som hänt under året. Vissa frågar satte lärarna huvudet på spiken, andra gånger var de pinsamt far off. Bells blev 2 år yngre, jag blev singel och vi alla skrattade så vi grät. Filmvisningen var Lovisas påhitt och var dels ihopklipp från första månaden i skolan men det roligaste var att vi äntligen fick se våra lärare under deras "glansdagar"... "Vad är dans?" Anna och Jennys framträdanden var ändå ganska lindriga(jennys tupp kanske var lite mycket) men det absolut roligaste var Carina. Hon som gått Laban, hon som tänker och ifrågasätter ALLT vi gjort under projektet, "varför lådan?" kommer i sitt projektarbete ut i en blå pyjamas och mimar till smurfarna. För att inte tala om kanindansen.. body, öron och en svans som guppade lite fint. Herremingud så vi skrattade! Underbar kväll fick avsluta en riktigt krävande vecka och imorgon drar det igång igen. Min nästa lediga dag blir söndag om en vecka. Wish me luck!