tiptoeintotwilight

Jag har världens mest begåvade vänner. Och jag älskar dom. Pure awesomeness.

Kul att börja veckan efter lovet med en hals fylld med taggtråd. Det är iaf så det känns. Det bittra i det hela är att med en snorig näsa eller lite huvudvärk så kan jag dansa. Fast med feber och ont i halsen gör jag bäst i att låta bli. Så nu sitter jag här hemma i förorten och väntar på att min man ska komma hem och laga mat med mig. Tiden går så fantastiskt långsamt när man är oproduktiv. Ont i halsen=livet suger.

Jag har gjort framsteg. I vanliga fall är jag en smula för intresserad av melodifestivalen. Ibland blir jag till och med arg när jag inser vilken skit som tar sig igenom till diverse veckofinaler, andra chanser och finaler. I år tänker jag bara bry mig om vad vi skickar för skit ut i europa..ifall jag behöver börja ljuga om min nationalitet i hopp om att slippa bli utfryst i internationella diskussioner kring musik.

Förresten, sa jag att jag har världens mest begåvade vänner? Och att jag älskar dom?

Katrineholm ska vara med i körslaget. Sug på den. Massor av folk sökte. Men den som gjorde mig mest stolt var nog faktiskt min far. Jag vet inte än om han faktiskt sjöng för någon, men han gick dit. Min pappa är cool.

Pure awesomeness!